Är ju bara att inse fakta..inte blir den fet, pensionen...men den dagen den sorgen...ungefär lite så tänker jag..dumt kanske. Man vet ju inte hur länge man lever...Jag var hemma i många år med mina barn..De var så lyckliga att ha en mamma hemma. Jag bakade, servade med mat, och pysslade om dem, och vårt hem. Min man arbetade desto mera.Han var egen företagare, gjorde det han älskade, snickrade hus och annat!!!.Det var jag som skötte allt med hem och barn. När yngste sonen började skolan, då började jag att arbeta halvtid..Typisk kvinnofälla..kommer att få en usel pension...Men vad kan jag nu göra åt det..Mina kolleger som är lite "äldre" har gått ner i arbetstid..jag min tvärtomare' har nu gått upp till heltid..Men det känns bättre, för min lön blir lite fetare...och jag behöver inte stressa att hinna med allt, som ändå skulle hinnas med på deltid...Vad som tar stryk, ja det är ju kroppen...Så nog är det sant, att få arbeta med det man brinner för, det måste ju vara det allra bästa...att få arbeta med sina intressen.Hur många har förmånen att göra det??.Inte kan jag säga att mina intressen ligger i att bereda smörgåsar till hungriga ungdomar. Jag trivs med ungdomarna, att möta dem, småprata lite vid kassan, och skoja. Se deras gulliga leenden. Men nog sjutton skulle jag vilja göra nåt annat än smörgåsar. Men vadå???
Vet faktiskt inte!!! SÅ vad har jag för val?? Min syster säger: "Du MÅÅÅÅÅSTE göra något annat....
Men jag har ju min konst....mycket berikande. Jobba HALVTID vore allt toppen, då skulle jag kunna måla mera..Ska höra med Öst-Götarn', han kan bli min manager..jag målar, jobbar halvtid och säljer tavlor, han jobbar...;-) Tror inte han går med på det!!!
Kanske jag ibland kan tänka tillbaka. Varför jag slutade på mitt mer välavlönade arbete..som jag hade innan jag skaffade barn...satsade på mer utbildning och karriär?? Kanske hade inte min kropp varit så trött och sliten då...men ack och ve, vi inget vet vi inget vet....
Vad jag just nu vet, det är att jag gillar min nya keps!!! Jag ser ut som en konstnär i den säger min son, och det är just det jag helst vill vara, en Konstnär!! I solglasögon..he he.
Här har du en till som inte kommer att bli fet på sin pension....men utan övervikt lever man längre eller?
SvaraRaderaJag ångrar inte mitt val.....för vad vet man om framtiden? Kommer det att finnas pensioner överhuvudtaget? De har redan skurit bort en stor del av min inarbetade pension när de införde det nuvarande systemet.
ja det är ju så typiskt vi kvinnor att få dålig pension...
SvaraRaderaja kvinnor i vår ålder...
idag arbetar båda lika mycket och skaffar sig bättre pension i framtiden...
fy va trist alla borde få lika bra pension oavsett...
jag var också hemma med barnen rätt länge och hade kvälljobb å dagbarn...
Snygg blev du ju i den kepsen...
men du är säkert snygg utan keps också...
Så där har nog de flesta av oss gjort. Velat vara hemma med barnen så mycket som möjligt och naturligtvis så blir pensionen efter det i storlek. Jag tror att man skall vara jätteglad över att man har varit hemma med dem. De är ju trots allt kapitalet man skall satsa på....men pengar behövs alltid. Finns det ingenting som du kunde tänka dig att jobba med hemifrån på något sätt så du fick måla mera...du är ju så kreativ så kanske du kommer på någonting...nu får vi hjälpas åt att tänka våra huvuden runt (åländskt uttryck). Snygg kvinnlig konstnär på bilden!:)
SvaraRaderaKarin ger kram! Det fixar sig Karina!
Av bilden att döma har du väldigt långt kvar till pension! Då har alla fonder säkert mångdubblats så du kan se fram emot en målande skön egentid.
SvaraRadera/SA
Jag vill inte bli penshis men jag vill bli hemmafru, min sambo säger att det inte funkar men hallå, jag kan ju sälja mössor,,,=)
SvaraRaderaha det gott..kram Monica
När den dagen kommer så ordnar det sig ska du se.Du har ju i alla fall en gåva att kunna måla. Så på den kan du dryga ut din pension med att måla och sälja dina tavlor. Jag skulle mer än gärna köpa av dig.
SvaraRaderaSedan säger jag som SA lite kryptiskt. GÔRSNYGG i den "Kepan".
Kram
Ja, de är inte lätt! Förstår helt ditt dilemma. Tänk om jag kunde ge dig något bra råd..Men en sak vet jag: fortsätt måla!!!!!! De ger ro till själen?
SvaraRaderaSå läcker du var i kepsen! Klart du ser ut som en konstnär( du är ju det redan)
Varm kram från mig.
Du är inte ensam...som du märker!! Kvinnofällan har vi nog ramlat lite i till mans (kvinns...). Sen ska man aldrig titta bakåt och fundera på hur det kunde ha varit...man blir inte klokare för det!! Nu i sommar hade jag många långa diskussioner med vännen i torpet innan hon gick bort, och vi var helt överens, leva i nuet och aldrig skjuta upp saker till en annan gång, det kanske aldrig blir någon annan gång...Sen är det svårt att alltid ekonomin ska styra ens liv, det kan man ju tyvärr inte göra så mycket åt. Men att du skulle få in pengar på din konst, det tvivlar jag inte på!! Och all den livsglädje du skulle känna då skulle smitta av sej på din konst...(kände du sparken där bak...*skrattar*?).
SvaraRaderaHa´det så gott vännen!!
Kram kram
Nä, elefanter funderar nog inte på pension....
SvaraRadera