onsdag 11 januari 2012

Svir i ögera...

Hu det är tungt på begravningar...så mkt som kommer till ytan..Ett liv som slocknar och är borta, saknaden är stor och svår. Lyssnade på alla fina tal, hur barnen kommer sakna sin mor, om hur god hon var...Hon var verkligen det, hon var en underbar människa. Varför ska sjukdom ta en del så tidigt, en fråga utan svar. Gråtit mycket idag och skrattat också...i allt elände ser man en stor samhörighet och det är fint.

Orkar inte så mycket mer idag, spänningar...men styrkan fanns...

8 kommentarer:

  1. Ja, det är inte lätt!

    Kramar från mig <3<3<3<3

    SvaraRadera
  2. Så är det nästan alltid när man tar farväl av en kär vän...de fattas en
    Tröstekram!
    Karin

    SvaraRadera
  3. Skickar en tröstande kram! Det är fruktansvärt jobbigt med begravningar, men samtidigt vill man ju hedra sina nära och kära genom att deltaga.

    SvaraRadera
  4. Det är tungt att skiljas och saknaden sitter i länge.
    Visst är det hemskt med alla dessa eländiga sjukdomar som tar människor alldeles för tidigt.

    Kram till dig.

    SvaraRadera
  5. Ger dig en kram!

    KRAM!!!!

    SvaraRadera
  6. Det är aldrig rätt tid, även om man vet vad som komma skall. Lika svårt varje gång, saknade sitter som en stor klump i magen, och man är helt slut efteråt. Hur vacker och ljus en begravning än är så blir det tungt, stämningen, alla andra som man ser med sin sorg, och sen dyker det upp andra bilder på ens egen näthinna. Men det gör oss också påminda om att vi ska vara rädda om varandra, och tala om för varandra hur mycket de betyder för oss. Usch, det är jag dålig på...
    Ha en bra torsdag vännen, och idag är inte ens vädret upplyftande...
    Kram kram

    SvaraRadera
  7. Min väninna gick också bort alldeles för tidigt i sjukdom. Men sorgehus ger en tid att reflektera....ta till vara och fundera på livets mening....

    SvaraRadera
  8. De läskigaste vi måste delta på i livet och är de sedan yngre människor som livets släckt för alldeles för tidigt blir de extra tungt. Jag tillhör de som hatar döden, önskar den inte fanns, eller varjefall att de fanns något efter den.

    Kramiz o go helg på dig

    SvaraRadera